En blivande nationell angelägenhet

Premiär för min nya privata blogg – den tredje i ordningen.

Sajten är fortfarande under konstruktion och eftersom jag är lika teknisk som min soffa så kan det ta lite tid.
Det är hur som helst en härjad mans ord ni nu läser folk. En som gått igenom saker i livet som ingen borde få göra.

Och då pratar jag inte om:

Mitt föredetta kokainmissbruk och att jag har hål på nässkiljeväggen.
Att jag inför en viktig date med en tjej jag tyckte väldigt mycket om stoppade i mig så mycket MDMA – utan att hon visste något och därför bara kunde anta att jag var galen – och tappade det så jävla andalusiskt mycket att vi aldrig setts sen dess.

Jag tror det var när jag började prata med folk som kom in genom hennes balkong på 5:e våningen som hon bestämde sig för det.  Men det kan ha varit något annat också.

Jag pratar inte heller om en av mina få riktiga kärlekar som blev kidnappad av sina släktingar och mot sin vilja gift med en importerad Afghan för om hon skulle gifta sig så var det med en importerad Afghan. Ingen annan.

Jag pratar inte heller om när jag strandade på en flygplats uppe i bergen i Barcelona i två dygn. Pank, hungrig och våldtagen av den spanska byråkratin. Gång på gång. Och sen brutalt rånad på allt jag ägde och hade inklusive kläderna jag hade på mig. Och believe it or not. Jag pratar inte heller om min tid i ett italienskt häkte. Nix. (Listan skulle kunna göras längre men det kanske finns barn som läser det här.)

Jag pratar nämligen om de långa år jag tillbringat i klorna på blogg.se /webblogg.se (påslutet).
Det är en resa som får allt annat att framstå som ganska lättsamma små söndagsanekdoter med familjen.

Sen får jag medge att jag överdriver och ljuger en smula, för den goda sakens skull, och ska jag vara ärlig så var det faktiskt värre i det italienska häktet (don’t ask) men annars. Kvällens sanning.

I fortsättningen kommer jag alltid att prata om tiden innan och efter jag bytte bloggportal.

Thats for sure.

Nu ser vi framåt, så välkomna till en blivande nationell angelägenhet.

Lämna ett svar